Carpe diem
Nu börjar det dra ihop sig, sommarn är på intågande, maj börjar gå mot sitt slut.
Det är med väldigt blandade känslor man möter varje ny dag. Är peppad inför sommaren och flytt och sådär, men samtidigt trivs jag så sjukt bra i min situation nu, med klassen och allt som händer runt Credo och så, I love it.
Vill inte att det ska ta slut samtidigt som man är rätt peppad inför att ta nästa steg. Man vet inte riktigt vart man ska ta vägen riktigt...
Man måste helt enkelt se till vart man är just idag och hur kan jag göra det bästa av min dag idag. Man ska inte leva för mycket i framtiden utan ta vara på de dagar man lever, de enda man faktiskt har, om jag bara skulle kolla på vad som ligger framför och aldrig ta vara på de dagar jag har nu skulle livet inte vara så mycket till liv. Jag skulle aldrig leva de där dagarna som jag nu planerar i framtiden för då när de dagarna kommer skulle jag ju bara planera för det som kommer efter det o.s.v.
Det är lite så som man säger: "Minns gårdagen, tänk på morgondagen, men lev idag."
Vi får helt enkelt inte glömma bort att leva där vi är. Varje ny dag är en gåva från Gud. Ta vara på den!
Mycket bra skrivet.