rebec [ribeck]

Jag och morgnar är ju bara helt underbart... Jag fattar inte att jag lyckas så bra vissa ggr medan andra ggr inte alls..
Vi kan börja med i Fredags då, jag hade ställt alarmet på 05.15 och var lite smått oroliga att jag skulle vakna sådär en fem minuter innan jag skulle vara tvungen att gå men istället så vaknade jag kl.04.46 och är hur pigg som helst. Bestämmer mig för att vara vaken med tanke på att om jag somnat om så hade jag varit typ död nästa gång jag vaknar så efter en liten stund sätter jag igång TV:n. Inget där som var värt att se riktigt men jag kollade på två avsnitt på rad av Lättlagat.. Mycket spännande^^ Mamma sms:ade mig någon minut innan fem och jag messade lite med henne. Berättade bl.a. att jag sätt på text-tv att det hade snöat i kiruna under natten.. Vad mysigt^^
Men jag kom i alla fall upp ordentligt och kom iväg i god tid för att lämna Adde och ta rätt buss och tåg.
Väl på Östermalms t-banestation ser jag en ganska så rolig syn faktiskt. Stockholmare kan bryta mot trafikregler och jag vet inte vad men när det kommer till den oskrivna lagen gällande rulltrappor är det något heligt för dem alltså. Man ska helt enkelt hålla sig till höger om man ska stå stilla och till vänster om man ska gå upp, man får absolut inte stå stilla på vänster sida. Alla stod på ett fint led på höger sida och väntade på att få gå upp i rulltrappan.
Sen om vi tar imorse då, när jag skulle kliva upp senast nio för att hinna med och göra det jag skulle göra innan jag åkte till Clara, så vaknade jag först några ggr när alarmet ringde första gången vid kl.8.15. Sedan är jag ju så skicklig att jag stänger av alarmet halvt sovande där sista gången det ringer vid typ kl.9.15 så jag vaknar av att Robin går omkring i köket och stannar utanför min dörr och tittar in. Jag tittar till baka på honom när jag snabbt kollat vad klockan är och konstaterat nu skulle jag ha gått hemifrån (klockan var 9.46). Hans kommentar kommer inte allt för oväntat. Du vet att du måste gå om typ en kvart om du ska hinna till S:ta Clara. Jo, det visste jag mycket väl. Och dessutom gick bussarna bara varje halv timma = kvart i/kvart över. Great... Det var ju helt underbart att komma på som ni kanske förstår.. Jag skyndade i alla fall iväg tio i, var tvungen att åka upp igen för att jag glömt min mobil (sorgligt men sant så känner jag mig ganska naken utan den...) Kom iväg igen och skyndade ner till centralen... Var tvungen att göra ett litet stopp på vägen för att göra en gej och jag kom ner till centralen typ 16 över. Tåget stod inne, men det gick inte.. Det stod helt avstängt och vi fick vänta på ett annat tåg som kom och gick vid halv. Det kändes ju lite dumt att komma sent till kyrkan men jag hade bestämt mig för att åka till Sthlm och Clara så så skulle det bli också. Kom dit till 11.23, typ tjugo minuter sent alltså. Men jag ångrar det absolut inte. Det var riktigt härligt att vara där och det kändes som att det behövdes att få vara där just idag också. Det var riktigt skönt att få sjunga lovsångerna och predikan var jättebra med bl.a. ett vittnesbörd, av en kille från uppsala, som  var riktigt stärkande. För övrigt har dagen varit väldigt bra, lite seg bara för jag har varit ganska så trött. Vilket kan förklaras på ett väldigt enkelt sätt. Jag kom inte i säng förrän efter tre inatt. Var nämligen hos America igår kväll och sen följde jag med frida och väntade på nattbussen här i Saltskog. Det var ju lite små kul ändå. Det stod tre riktigt fulla killar där vid busshållplatsen och då blir man ju lite sådär vaksam liksom och så kommer en av killarna, han som verkade minst full fram och började prata med oss på lite halvtaskig engelska och ska fråga om vägen någonstans, men han verkade inte riktigt veta vart han skulle. De skulle ju antagligen till stället där de bor och sova men han verkade inte veta vart det var. Alltså det är andra gången vi stöter på någon som är full, inte kommer härifrån och inte vet vart han bor. Förra gången var det nån kille från Småland typ. Jag menar är inte det ganska viktigt att komma ihåog vart man bor. Det borde man ju lära sig om man vet att man ska iväg någonstans. Ocxh om man nu ska dricka så mycket att man blir riktigt full borde man väl lägga nån lapp i fickan med namnet på stället så man åtminstone kan fråga om vägen eller nåt. Aja, lite kul var det ju, men man tycker ju synd om dem för man kan ju inte hjälpa dem på nåt sätt och vet ju inte vad det blir av dem...

Ska avsluta med en grej som hände vid middagen i fredags:
Jag: Föresten mamma, jag ska till America imorgon kväll och jag ska fråga om jag kan ta med Adde, förhoppningsvis går det bra men om det inte går kan du passa honom då?
Mamma: (Typ) Ja, det kan jag väl antar jag...
Rose-Marie(Kjelles yngsta dotter, snart 14år) ser helt förundrad ut och frågar med stora ögon: Ska du till Amerika?!
Jag som inte tänkte på att det var något konstigt med det när jag sa det kommer på hur det lät och började skratta lite, lika så gjorde mamma och efter att vi skämtat lite med R-M så förklarar vi vad jag menade^^